ALLA BÖR MÄTA !


Markradon

Radon är en ädelgas som bildas vid radioaktivt sönderfall av radium, som i sin tur är en sönderfallsprodukt till uran. Grundämnena uran och radium förekommer i varierande omfattning i alla bergarter, och därmed också i jordarter och i byggnadsmaterial där bergartsmineral ingår.

Radongasen är lukt- och smaklös och syns inte. Därför kan man bara upptäcka radon genom att mäta. Radonhalten bör inte överstiga 200 Bq/m³i bostäder, skolor och allmänna lokaler (Socialstyrelsens riktvärde).

Radon från marken är den vanligaste källan till radon i byggnader. Det finns alltid tillräckligt med radongas i marken för att orsaka radonhalter inomhus. Hur höga halterna blir beror bland annat på de geologiska förhållandena och på om huset är otätt mot marken.

Radon i inomhusluften är den näst vanligaste orsaken till lungcancer (efter tobaksrökning). Varje år orsakar radon i bostäder cirka 500 lungcancerfall i Sverige. Risken att drabbas av lungcancer är proportionell mot radonhalten i den luft man andas in och exponeringstiden. De flesta av de som drabbas av lungcancer från radon är rökare eftersom exponering för både radon och rökning ökar risken för lungcancer. Det är radonets sönderfallsprodukter som främst orsakar skador på lungorna.

Radon i hus kan härstamma från marken, från byggnadsmaterial eller från hushållsvattnet

För att begränsa hälsoriskerna med radon är det viktigt att känna till markförhållandena och markens innehåll av radongas liksom egenskaperna hos det täktmaterial som används till byggnader eller som fyllnadsmassor. Även radon i hushållsvatten kan ge upphov till radon i inomhusluften.

 

Källor till radon

Halterna av uran i bergarterna varierar med deras bildningssätt och mineralogiska sammansättning. Många sedimentära bergarter som kalksten och sandsten, liksom de flesta basiska bergarter, har låga uranhalter. Höga halter påträffas främst i kvartsrika bergarter, som vissa graniter och pegmatiter, samt i alunskiffer. Alunskiffer, som är en sedimentär bergart, har använts för att tillverka s.k. blåbetong. Blåbetongen användes under perioden 1929–1978 vid byggandet av både enfamiljshus och flerfamiljshus, vilka därmed har förhöjda radonhalter i inomhusluften.

Jordarternas egenskaper är viktiga när man bedömer radonrisker

De markegenskaper som har störst betydelse vid bedömning av radonrisker, förutom innehållet av uran, radium och radon, är kornstorlek, porositet, vattenhalt och jordlagrens mäktighet.

När berggrunden bryts ned och vittrar till jord sker en successiv borttransport av uran och radium som sedan anrikas i de finkornigaste sedimenten, som leror.

I jordarter som innehåller alunskiffer sker dock inte någon minskning av uranhalten genom vittring eller borttransport. Detta innebär att även små mängder alunskiffer i till exempel ett grus kan orsaka höga radonhalter i den luft som finns i marken, dvs. den så kallade jordluften.

Jordarter som har hög porositet och genomsläpplighet, som sand, grus och grusiga moräner, innehåller stora mängder luft. Även vid en måttlig radonhalt i jordluften innebär de stora volymerna tillgänglig luft att dessa jordar är riskjordarter för radon. Mycket höga radonhalter har uppmätts i hus byggda på grusåsar.

Sandig morän, som är Sveriges vanligaste jordart, har en mer begränsad genomsläpplighet för transport av jordluft. Detta innebär att moräner vid normala radonhalter i jordluften inte bedöms vara högriskjordarter för markradon.

Mer om radongasens transport i marken

Radongasen transporteras genom marklagren främst med jordluften och med grundvattnet. Hur långt radonet hinner transporteras genom en jordart innan det sönderfaller till radondöttrar, vilka är fasta metallpartiklar, beror bl.a. på jordartens genomsläpplighet och vattenhalt.

Hos leror är vattenhalterna vanligtvis höga vilket medför att transporten av radongas försvåras. Om det bildats torksprickor eller om lerdjupet är ringa kan även leror vara riskjordarter för radon.

I grus och sprängsten är transportsträckor på mellan 20 och 40 meter möjliga vid de undertryck som kan skapas genom skillnader i lufttryck utomhus och inomhus (så kallad skorstenseffekt). Det är en orsak till att bland annat dåligt tätade fjärrvärmeinstallationer kan orsaka förhöjda radonhalter inomhus.

Markradonundersökningar är viktiga

Det är kommunen som enligt plan- och bygglagen (PBL) ska upprätta översiktsplaner för markanvändningen. Enligt PBL ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad med hänsyn till de boendes hälsa.

Enligt ansvariga myndigheter (Boverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten) ska radonsituationen inom kommunerna klarläggas med utgångspunkt i de geologiska förhållandena. Myndigheterna rekommenderar att markradonundersökningar görs i samband med detaljplaner och nybyggnad. Markradonundersökningar i en kommun kan även användas för att spåra radonhus i befintlig bebyggelse.

Informationen från SGUs geologiska och geofysiska undersökningar utgör basen för markradonundersökningar och bedömningar av radonpotentialen i ett område.

KRYPGRUND

Radon krypgrund

En av de åtgärder som man kan ta mot radon är att skapa en krypgrund. En krypgrund är kortfattat ett utrymme eller en ficka mellan själva jorden och en byggnads bjälklager (nedersta delen som byggnaden byggts på). Genom att skapa en krypgrund eller utnyttja en existerande så kan man använda en radonsug för att blåsa/suga ut all radongas som kommer från marken ut till bredvid byggnaden.

Radongasen kommer som du säkert vet från jorden under byggnaden och stiger upp till byggnaden och tar sig in genom alla möjliga hål och utrymmen som går att ta sig in i och därmed skapar en inomhusluft som har radongas i sig, något som kan vara ohälsosamt i för stora halter. Faktum är att det är viktigt att man har koll på vad man har för radonhalter i sitt vatten och inandningsluft så att man kan hålla en nivå som inte är direkt skadlig för hälsan.

Om man använder sig av metoden av att få bort radon genom en krypgrund så går det att motverka halten av radon i både vatten och luften. Det finns olika återförsäljare av instrument och tekniker som kan utnyttja en existerande krypgrund för att motverka halter av radon som når byggnadens alla lufthål. Ett exempel på ett sådan instrument som man kan använda i krypgrunden för att sänka halter av radon är ett som skapar undertryck i krypgrunden, något som sedan kan användas för att då driva ut fukt och radon, även lukter och dofter försvinner i krypgrunden.

Genom att använda sig av ett instrument för att få bort fukt, radon och lukt från krypgrunden så kommer man få en krypgrund som inte bara har låga halter av radon utan också en krypgrund där mögel har svårt att ta sig in i byggnaden, något som är likt en bonus på vägen i användningen. Det är oftast väldigt låg driftkostnad på en anläggning som hjälper till med detta och det kan verkligen vara en bra investering om man bor i ett hus eller har en byggnad med stor risk för mögel men också höga halter av radon i vatten och inandningsluft.

När man tillåter en anläggning ligga i krypgrunden och få bort allt radon så får man inte bara lägre halter av radon som i sin tur motverkar lugncancer men också ett bättre klimat för små barn som är extra känsla för höga halter. Genom att göra en analys av vatten och inandningsluft på en bostad eller i en byggnad där du är osäker på om det förekommer höga halter av radon så kan du göra stor skillnad för framtiden för de som vistas i bostaden.

Krypgrunden är ett utmärkt utrymme att utnyttja för att få bort radon utan att egentligen förändra sina levandsvanor eller arbetsvanor speciellt mycket. Det kan faktiskt vara ännu viktigare att vara säker på att det finns någon typ av åtgärd mot radon i en byggnad, till exempel en arbetsplats där det vistas många människor under årets alla dagar.