HÄLSOPROBLEM

Det är inte radon i sig, utan vissa av radonets sönderfallsprodukter, "radondöttrar", som främst uppmärksammas som ett hälsoproblem. I sönderfallskedjan från radon-222, finns de positivt laddade jonerna polonium-218 och polonium-214, som häftar vid rök- och dammpartiklar och tenderar att fastna i lungorna då de andas in. Alfasönderfallen från dessa joner orsakar skador på lungorna och ökar därmed risken för lungcancer.

I Sverige uppges ofta radon i bostäder orsaka omkring 500 fall av lungcancer per år[1]. Dessa fall drabbar dock huvudsakligen rökare, före detta rökare och passivrökare (se nedan).[2]

Radon har bedömts vara en bidragande riskfaktor till 3-14% av alla lungcancerfall världen över, beroende på medelkoncentrationen av radon i landet[3].

Risken för grupperna "rökare" kontra "aldrigrökare" (möjligen inklusive en stor del passivrökare) kan illustreras av resultaten från den europeiska poolingstudien.[4] Resultaten kan kort sammanfattas på följande sätt: 1) I total avsaknad av radon är risken för aldrig-rökare respektive rökare 0,41 procent respektive 10,1 procent. Med andra ord, det finns en risk på 0,41 procent som inte har något med radon eller tobaksrök att göra och en tillkommande risk på 9,69 procent från rökning. 2)Den ökande risken för aldrigrökare från radon är omkring 0,06 procent per 100 Bq/m3 upp till 800 Bq/m3. 3) Den ökande risken för rökare från radon är omkring 1,5 procent per 100 Bq/m3 upp till 800 Bq/m3. 4) Alltså, vid 100 Bq/m3 (som är medelvärdet för radon i studien) är risken för aldrig-rökare från radon 0,06 procent och totalrisken för rökare från kombinationen av rökning och radon 11,2 procent (omkring 190 gånger större

RADONDÖTTRAR

Radondöttrar är de radioaktivaisotoperna av polonium, vismut och bly, som bildas i den radioaktiva sönderfallskedjan efter radon.

Den radioaktiva isotopen radon-222 uppstår i sönderfallskedjan av uran-238 i berggrunden. Rn-222 har en halveringstid på fyra dagar, tillräckligt länge för att en del av dessa ädelgasatomer som inte är kemiskt bundna ska komma upp till ytan. Vid följande alfasönderfall uppstår positiva joner av metaller som binder sig till rök- och dammpartiklar i inomhusluften.

När sådana partiklar andas in, är sannolikheten stor att dessa bärare av radondöttrar stannar kvar i lungorna. De avger där alfastrålning som kan orsaka cancer. På grund av hälsorisken vid höga radonkoncentrationer (särskilt i kombination med rökning), kan man försöka minska radioaktiviteten i inomhusluft med till exempel en radonsug.

ALFASTRÅLNING

Alfasönderfall

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Alfasönderfall

Alfasönderfall är radioaktivt sönderfall där en atomkärna sönderfaller och avger en alfapartikel, det vill säga en partikel bestående av två protoner och två neutroner - samma som kärnan i en helium-4-atom. Strålningen, som består av dessa alfapartiklar, kallas för alfastrålning. Att kärnor sönderfaller genom att sända ut just alfapartiklar beror på att två protoner och två neutroner, p.g.a. sina fysikaliska egenskaper, bildar en särskilt stabil kombination.

Två exempel på ämnen som alfasönderfaller är radium 226 och radon 222.

Efter alfasönderfallet avges även en viss mängd gammastrålning från dotterkärnan.

Risker med alfastrålning [ redigera ]

Alfastrålar stoppas mycket lätt av de flesta material och går inte genom människans hud. Strålningen är dock farligare än andra typer av radioaktiv strålning i fråga om att påverka celler och till exempel framkalla cancer. Eftersom strålningen stoppas lätt är alfasönderfallet bara farligt om det sker inne i kroppen, till exempel efter att ha inandats, ätit eller druckit ett alfasönderfallande ämne.

Alfapartiklarna är i samma storleksordning som DNA-molekylens delar och kan lätt interagera med dem på grund av sin laddning. Samtidigt har de större massa och rör sig långsammare än de flesta andra typer av joniserande strålning, vilket ökar sannolikheten att de ska orsaka skador på DNA-molekylen och cancer. Elektroner och neutroner, vilka är de andra huvudsakliga typerna av partiklar som utsänds vid radioaktivt sönderfall, har inte dessa egenskaper.

Ett extremfall vid intag av en alfastrålare är ryssen Litvinenko som 2006 dog av strålskador orsakade av polonium.

CANCER

Cancer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Cancer
Klassifikation och externa resurser
När normala celler skadas bortom räddning elimineras de genom apoptos. Cancerceller undviker apoptos och fortsätter att föröka sig genom okontrollerad celldelning.
DiseasesDB 28843
MedlinePlus 001289
MeSH svensk engelsk

Cancer (förr även stavat kancer), även kräfta, "celldelning utan kontroll", är samlingsnamnet på ett antal sjukdomar med okontrollerad celltillväxt som medför att de nya cellerna förstör den omgivande vävnaden. Tumörsjukdomar inklusive cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige, efter hjärt- och kärlsjukdomar som är de vanligaste dödsorsakerna i Sverige.[http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/dodsorsaker2007 1]

Cancer är latinets ord för krabba/kräfta, vilket även är det gamla svenska namnet på sjukdomen som ofta syns som dödsorsak i kyrkböcker. Namnet kommer från att den bild som uppkommer vid bröstcancer genom ådrornas ansvällning har en viss likhet med en krabba.

En svulst av cancerceller kallas för en tumör, eller mer exakt, en malign (elakartad) tumör. Det finns även benigna (godartade) tumörer vilka inte räknas som cancer. En malign tumör får dottersvulster, metastaser, i andra delar av kroppen då cancerceller lossnar från modertumören, vandrar i lymfbanorna eller i blodbanan och landar i andra vävnader där det växer fram nya tumörer. Även spridning via sk implantation förekommer i kroppshålor där cancern direkt infiltrerar en annan anatomisk vävnad. En malign tumör har även förmågan att invadera och förstöra intilliggande vävnad (infiltrativ växt).

Exempel på cancerformer som oftast botas idag men för bara några decennier sedan hade hög dödlighet är testikelcancer och lymfatisk leukemi hos barn, ett exempel på blodcancer. Skillnader i dödlighet mellan olika cancerformer är mycket stor; femårsöverlevnaden varierar mellan 99 % för vissa typer av hudcancer och 1 % för bukspottkörtelcancer. De största riskfaktorerna för att få cancer är hög ålder och rökning. Även genetiska faktorer är betydelsefulla.

Processen för hur cancer utvecklas kallas carcinogenes. Namnet för fobin mot cancer är carcinomatofobi.[1]

Innehåll

[ göm ]

Epidemiologi [ redigera ]

Ett mammogram med en cancertumör (vid pilen).

Olika cancerformer har olika förekomst i befolkningsgrupper runt om i världen. I Nordeuropa och USA dominerar hudcancer, prostatacancer, lungcancer och bröstcancer. I Japan däremot är både prostatacancer och bröstcancer ovanligt, och istället är magsäckscancer en mycket vanlig cancerform. I många utvecklingsländer är västerländska cancerformer ovanliga, vilket dock kan bero på låg medellivslängd och bristfällig sjukvård vilket gör att få diagnoser ställs. Av demografiska undersökningar och genetiska studier är det fastställt att runt 5 % av alla cancerformer är ärftliga medan den stora majoriteten är orsakade av miljöfaktorer.

I Sverige upptäcks 50 000 nya cancerfall varje år, varav 7 000 är bröstcancer och 10 000 är prostatacancer.

Symptom och diagnos [ redigera ]

Symptomen på en cancersjukdom varierar väldigt mycket med vilken cancersjukdom det rör sig om. Många gånger kan diffusa, ospecifika symptom som trötthet, förändrade blodprovsvärden (till exempel blodbrist eller förhöjd sänka) eller viktnedgång vara första symptomet. I vissa fall är första symptomet en kännbar knöl. Vissa tumörer kan ge symptom genom att mekaniskt komprimera andra vävnader eller organ. Hjärntumörer kan till exempel ge symptom genom att komprimera omkringliggande, frisk hjärnvävnad och leda till bortfall av olika hjärnfunktioner, epileptiska anfall eller ökat tryck i kraniet. Tumörer i matstrupen eller som komprimerar matstrupen an ge sväljningssvårigheter och tumörer i gallgången kan ge gulsot. En del cancerformer ger symptom genom att bilda hormoner eller genom att på något annat sätt påverka organismens grundläggande, allmänna funktioner. Det finns ett antal så kallade paraneoplastiska syndrom där en cancer ger symptom från andra organ eller organsystem som inte omedelbart låter sig förklaras av cancerns läge. Tumörer kan också ge mer akuta symptom genom att till exempel börja blöda. Om en cancersjukdom gör ont eller inte i initialskedet beror på var den sitter. Tumörer i smärtkänslig vävnad tenderar att göra ont tidigare än tumörer i mindre smärtkänslig vävnad. Hjärntumörer kan dock börja med huvudvärk även om hjärnan själv inte är smärtkänslig, beroende på det ökade trycket i kraniet och smärtreceptorer kringliggande vävnad.

Cancersjukdomar brukade förr innebära en säker död, men tack vare bättre behandlingsmetoder tillfrisknar idag många statistiskt sett. Idag finns effektiva screeningsmetoder för att hitta många cancrar innan sjukdomen bryter ut på allvar, dessa inkluderar mammografi för att hitta bröstcancer,cellprov PAP-smear för att hitta cervixcancer. Det finns även en rad definierade tumörmarkörer varigenom förekomsten av en tumör kan påvisas genom ett enkelt blodprov, exempelvis PSA (prostataspecifikt antigen) för prostatacancer.

Behandling av cancer [ redigera ]

De tre viktigaste behandlingsmetoderna är kirurgi, strålbehandling och kemoterapi med cytostatika (cellgift) varav kirurgin är den viktigaste för enskilda solida tumörer medan kemoterapi är effektivast för leukemi och spridd (metastaserande) cancer. Det är som regel viktigt att sjukdomen upptäcks tidigt. En cancer som utvecklats så långt att den utvecklat metastaser i andra organ än den ursprungliga tumören är svår att bota.

En stor del av cancerforskningen i Sverige finansieras av Cancerfonden.

Förebygga cancer [ redigera ]

World Cancer Research Fund (WCRF) är en organisation som arbetar med frågeställningen hur matvanor påverkar cancerrisken. Organisationen bedömer vetenskapliga studier och ger råd om hur man kan minska risken för cancer.

I november 2007 kom "Diet and Cancer report" från WCRF som sammanfattar forskningen på området de sista 10 åren[2]. WCRF har systematiskt gått igenom olika studier och formulerat råd om hur man kan minska cancerrisken. I råden tar man hänsyn också till andra kroniska sjukdomar och förekomst av näringsbrister. Rapporten, inklusive råden, har globalt perspektiv. Författarna betonar också att det är viktigt att inte röka även om rökning inte är studerat specifikt.

Bevisen för ett samband mellan övervikt och flera cancerformer till exempel tjock- och ändtarmscancer, och postmenopausal bröstcancer har stärkts de senaste åren. Dessutom fastslår panelen i rapporten (s 98) att bevisen för att frukt skyddar mot lungcancer är övertygande. Här är några av de sammanfattade råden från rapporten:

1. Ät huvudsakligen mat från växtriket. Ät minst 5 portioner frukt och grönsaker varje dag och rikligt med baljväxter och fulkornsprodukter. Dessa livsmedel är rika på viktiga antioxidanter, fibrer och mineraler.

2. Undvik att bli överviktig, behåll normal kroppsvikt hela livet.

3. Motionera regelbundet. Minst en halvtimmes fysisk aktivitet per dag, helst en timme.

4. Minska konsumtionen av energitäta livsmedel, det vill säga livsmedel som innehåller mycket socker och fett och lite fibrer. Undvik sötade drycker.

5. Minska intaget av rött kött (i rapporten definierat som kött från nöt, gris, lamm och get) till 500 gram (tillagad vikt) per vecka och undvik charkuteriprodukter.

6. Om du dricker alkohol, drick högst en mängd som motsvarar 2 små glas vin per dag om du är man och ett litet glas vin per dag om du är kvinna.

7. Minska konsumtionen av salt och salt mat till en mängd som motsvarar högst 6 gram salt per dag.

8. Ge enbart bröstmjölk under barnets sex första levnadsmånader. Detta skyddar mamman mot bröstcancer och förebygger övervikt och fetma hos barnet.

Personer som har haft och överlevt cancer bör också följa råden eftersom mycket tyder på att de skyddar mot canceråterfall. Rapporten är en omfattande genomgång av den vetenskapliga litteraturen inom området matvanor och cancer. Den är systematiskt gjord och väl dokumenterad.

Alternativmedicin och cancer [ redigera ]

Enligt "lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område" (SFS 1998:531 som ersätter kvacksalverilagen från 1960) är det olagligt för den som inte är läkare att behandla cancer.[3]

Cancerframkallande ämnen [ redigera ]

Cancerframkallande eller carcinogena ämnen kan påskynda eller framkalla cancer hos människor och djur. Många av dessa ämnen finns i cigarettrök, kost, snus men förutom dessa källor kan även vissa typer av strålning och virus orsaka cancer.

Några ämnen som är cancerframkallande